Vilken är vår artegna mat? Och hur påverkar tillagning upptag av näringsämnen?

För några veckor sedan var jag och Per på en kurs i funktionsmedicin. Det var Jonas Alwin, Fysiolabbet, som höll utbildningen på STAC Academy i Ronneby. Oerhört intressant och lärorikt, även om det var en del fakta jag hört förut så är det så bra med uppdatering. Sedan är det så med all kunskap, den behöver fyllas på, du tar upp olika saker i olika perioder och vissa delar har liksom fallit bort med tiden.

Jag tänkte ge en sammanfattning i denna blogg vad jag tyckte var det viktigaste för mig denna gång från Jonas kursmaterial.
Är du intresserad av mer kunskap i funktionsmedicin så rekommenderar jag att du tar kontakt med Jonas Alwin. Han gör verkligen det svåra och komplicerade enkelt kompletterat med tips och trix hur du kan tänka och göra i vardagen.

De fyra hörnstenarna i en traditionell kosthållning

Skrämmande fakta är att: 60% av allt det vi konsumerar idag är artfrämmande för människan och mer än 40% av maten som säljs i våra butiker är skadlig för oss.

Även om varje tolkning av olika kosthållningar förefaller unik är en hälsosam diet sprungen ur fyra hörnpelare om man tittar världen över.

  1. Kött, kyckling och fisk, kokt på ben
  2. Fermenterad och groddad mat
  3. Organmat och andra udda styckningsdetaljer.
  4. Färska och oförfalskade grönsaker, rötter, frukter, gryn och bär

Tillagningen är nyckeln till näringen i maten

  • När vi kokar råvaror (grönsaker, fisk , kyckling och kött) hjälper värmen att spjälka de kolhydrat- och proteinkedjor vi inte har enzymer att själv spjälka.
  • Vid kokning av kött, kyckling eller hel fisk skall alltid leder, hud, senor, ben och kött koka ihop för att få alla näringsämnen, det är då 1 + 1 = 3. Fett är en smakbärare som löser fettlöslig vitaminer.
  • Vid kokning frisätts mineralerna magnesium, kalium, natrium, järn, svavel, koppar, fosfor, zink och mangan i jonform, vilket är en mycket biotillgänglig form för kroppen.
  • Tid & fukt är viktigast och mat handlar i grunden om ”konsten att förflytta vatten”
  • Vitaminer bryts ned av kokning men byggs upp i kroppen igen.

Benbuljong

Mer än något annat av det du äter är din ben-, led- och vävnadshälsa beroende av den mängd kollagen som du kan koka ur av ligament, senor och leder.

Kollagen är en stor familj av molekyler där glukosaminoglykaner är mest ansvariga för hälsan på dina leder.

Människor har i årtusenden ätit buljonger kokt på ben vilket gett dem alla byggstenar för en bra ben- och ledhälsa. Idag när ingen längre kokar eller använder ben i sin matlagning har vi också mer problem med leder och istället blir det smärtstillande medel eller operation.

Stor skillnad på fett hos frigående djur vs fett från djur uppfödda på spannmål

  • Vi behöver äta animaliskt fett som det är i sin naturliga form.
  • Djur som föds upp på spannmål och majs får mer insprängt fett i muskulaturen och en lösare struktur vilket är ohälsosamt.
    På gräsbetande djur lägger sig fettet istället mellan musklerna och i djurets naturliga fettdepåer.
  • Spannmål gör även djuren insulinresistenta och bidrar därmed också till inlagring av dåligt fett i muskelcellerna.
  • Ett gräsbetande djur innehåller ca 15% naturligt fett. Ett djur uppfött på spannmål ca 45%.
  • De flesta rovdjur och jägare hos naturbefolkningar äter först fettet och inälvorna eftersom det är mest energi. Det är logiskt eftersom djur som äter sin naturliga mat faktiskt är ganska fattiga på fett.
  • Fett var en lyxvara för 100 år sedan…
  1. Fermenterad och groddad mat

Fermentering är en enzymatisk kontrollerad transformation av ett organisk ämne. Vi har ca 8000 olika stammar av bakterier i vår tarmkanal.
Ordet transformation är det viktiga här. Bakterier är kapabla att transformera icke nedbrytningsbara ämnen, till och med toxiska, till bra och lättabsorberad näring. Utan dem skulle inga organismer leva på vår jord.
Vid fermentering omvandlas näringsämnen via bakterier och svampar till en mer bio- tillgänglig form som hjälper kroppen att tillverka andra vitaminer och näringsämnen.
T ex Soja, tofu, isterband, yoghurt, surkål, surdegsbröd, kombucha mm

Varför har vi enzymer, mikrober, svampar och bakterier i vår kropp?

  • Bryter ned skadliga ämnen.
  • Omvandlar enkla sockerarter till komplexa näringsämnen.
  • Bygger nya strukturer i vävnaden.
  • Tillverkar vitaminer vår kropp behöver.
  • För ett konstant krig med patogener och andra, för oss människor, skadliga mikrober.

Allt vi behöver göra för att få dem att fungera är att fixa ett varmt ställe, vatten och något organiskt material. Vår egen kropp har dessa egenskaper.

Groddad mat och färsk mat

  • Alla bönor, hela korn och gryn innehåller en viss del naturliga gifter som människan kan ha svårt att bryta ned.
  • Alla gryn, bönor och frön innehåller fytater och oxalater som binder mineraler tätt samman med proteinerna vilket gör att utan groddning/ blötläggning kan kroppen inte ta upp dessa mineraler.
  • Vid groddning förbereds de hårt packade proteinerna och mineralerna till att bli en ny planta. Enzymerna omvandlar näringsämnena till biotillgängliga former. Allt för att skapa ett nytt liv finns i frön, ägg eller korn! De måste bara plockas fram på det sätt naturen tänkt!
  • Bär, rötter, frukter, blommor och blad har och skall vara en del av vårt intag dagligen
  1. Organmat och udda styckningsdetaljerOrgan blir snabbt dåliga och måste konsumeras färska eller frysas in direkt.Organmat är mycket rika på fettlösliga vitaminer, aminosyror och mineraler. Anledningen till det är att djuren lägger på sig mycket fett inför vintern och det mesta av det lagras i fett och inre organ. Detta lager räcker i månader, vilket är en förutsättning för att kunna föda friska avkommor till våren. OBS! Detta gäller förstås de djur som lever på sin ursprungliga föda.Varför skall man äta lever, paté eller leverpastej?100 g lever innehåller 68% av rekommenderat dagligt intag när det gäller alla essentiella näringsämnen.
    Endast animaliska produkter innehåller riktigt vitamin A.Så lever i alla former (kvalitet och ekologiskt förstås) är ett riktigt superlivsmedel!
  2. Färska och oförfalskade grönsaker, rötter, frukter, gryn och bär

Det finns ett sätt att testa hur mycket näring en grönsak eller frukt har.

  • Ju mer intensiv smak, desto mer näringsämnen och antioxidanter innehåller den.
  • Näringstäthet och smakintensitet är ett resultat av biokoncentration av vitaminer, mineraler och andra näringsämnen.
  • Mogna grönsaker som selleri, broccoli, paprika, lök och vitlök innehåller mer av antioxidanter, vitaminer och mineraler än potatis och rovor.
  • Grönsaker som börjar bli ”mjuka” innehåller mer näring eftersom vattnet dunstar och grönsaken mognar.
  • Ät alla delarna på grönsakerna, blast och rot! De fyller olika funktioner men behövs ihop för att signalera till dina bakteriella gener i tarmen.

Råa grönsaker är inte alltid bäst – lätt kokta gäller för en del

  • Kostfiber/cellulosa är det material som ger plantor deras hårdhet och krispiga textur. Finns vattenlösliga och icke vattenlösliga.
  • Kostfiber kan passera halvt eller inte alls nedbruten genom tarmslemhinnan och skapa problem. Många av dessa grönsaker kan brytas ned av tjocktarmens bakterier. Men många måste tillagas för att spjälkas till enkla sockermolekyler eller fermenteras enligt ovan.
  • Vissa grönsaker blir mer tillgängliga vid upphettning som t ex morötter, potatis och zucchini.
  • Så hur vi än väljer att äta dem, är råa eller lätt kokta bästa alternativet beroende på grönsak med tanke på näringsinnehållet.

Ett smart sätt att få i sig tillräcklig mängd grönsaker är att göra en grön smoothie 3-4 dgr/v och växla innehållet. Du kan mixa och blanda som du vill men kom ihåg att ha mer grönsaker än frukt. Avokado, selleri, tomat, morot, apelsin, banan, broccoli, blomkål, persilja, ingefära, olivolja, citron, lime, äpple. Kan gärna toppa med någon algblandning, jag gillar vetegräs, spirulina och mynta som tillskott i alla smoothies.

Om du vill ha ett bra recept på en grön smoothie så finns det på Instagramkontot, @redesign_your_reality . Där finns även recept på en god med röda och blå bär.

Det här var bara en liten del av det material som vi gick igenom denna kursdag. Det kommer mer vid ett senare tillfälle. Mycket intressant ang hur levern fungerar hos oss människor och vad vi kan göra för att stötta den så bra som möjligt!