Body functions
Vad är nyckeln till att må bra på riktigt? Finns det en enskild indikator som kan hjälpa oss?
Efter att ha läst en massa böcker, gått kurser och drivit företag med inriktning holistisk hälsa så blir det bara tydligare och tydligare. Vi människor är komplexa varelser och mycket av de problem och åkommor vi har kan åtgärdas genom att se bortom symptomen och se till helheten. Symptom är kroppens sätt att tala om för oss om vi har en underliggande obalans.
Nästan alla våra sjukdomar kan i stort sett kategoriseras som antingen akuta eller kroniska. Akuta kan vara influensa eller benbrott som behandlas och man blir frisk relativt snabbt. Kroniska tillstånd utvecklas oftast under längre tid och är långvariga och kan förvärras med tiden om inte den bakomliggande orsaken förändras. Anledningen till många kroniska tillstånd är ofta dålig kost, för lite fysisk aktivitet, för mycket alkohol, rökning men också sociala, känslomässiga, miljömässiga och genetiska faktorer påverkar.
Doctor Diamantis skriver i sin bok ”Nyckeln till din hälsa” att i en välgjord studie för nästan 30 år sedan visade det sig att med hjälp av livsstilsförändringar som bl a innefattar meditation, kost, fysisk aktivitet och hantering av känslor kunde åderförkalkning minskas som tidigare setts som oåterkalleligt. Samma typ av livsstilsförändringar visade sig även kunna påverka vissa typer av cancer.
En viktig faktor i alla kroniska sjukdomar och tillstånd är stress. Stress är nära förknippat med både fysisk och mental ohälsa. Det är därför avgörande att vi förstår den negativa och destruktiva psykologiska stressen, vad den är, hur den manifesteras och hur den påverkar kroppen och vad konsekvenserna kan bli.
Din egen hälsa påverkas av din livsstil och din egen medvetenhet. Även alla dina organ.
Om vi tittar runt omkring oss idag så är det många i vår nära krets som har en massa olika åkommor; depression, olika hudbesvär, återkommande huvudvärk, utmattning, klimakteriebesvär, diffus smärtproblematik i rygg och leder m m.
Oavsett hur stora besvär man har och hur det påverkar ens dagliga liv är det oftast kopplat till vår livsstil. Stress i olika former är återkommande och oftast den största anledningen till ohälsa. Många vittnar om att den största möjligheten att komma till en lösning är att komma till insikt om hur undermedvetna beteendemönster bidrar till det fysiska och psykiska välmåendet.
Om vi börjar se oss själva som en helhet där vi påverkas av allt runt omkring oss, vad vi äter, hur vi rör oss och hur vi umgås med andra och ödmjukt börjar titta på våra egna underliggande mönster. Genom att försöka, som genom ett panorama, titta på hela sitt liv och känna efter vad som kändes, vad hände och hur man upplevde situationerna kan man komma närmare sanningen.
När vi förstår detta kan vi börja röra oss genom våra trauman och sluta fly från känslor som triggas i vår vardag. Då kan vi också hitta olika ledtrådar till varför våra beteendemönster ser ut som de gör och ta livet i egna händer och skapa förutsättningar för att kroppen ska kunna läka sig själv.
Det som ofta kanske beskrivs som ”att det kom från ingenstans och utan anledning”, ”det dök plötsligt upp”, ”finns ingenting jag kan göra åt det”, ”det är genetiskt” blir med mer öppna ögon och en höjd medvetenhet något man t o m kan göra något åt. Att det går att påverka ett från början kroniskt tillstånd genom att förändra sina egna dagliga val och rutiner. Att det sätt man tänker och agerar på påverkar ens stressnivåer och att maten man äter antingen främjar ens hälsa eller inte. Med tanke på att vår kropp förnyas nästan helt och hållet på cellnivå på ett år kan vi påverka gränslöst mycket mer än vi tror.
Det finns inget viktigare än din hälsa.
För många en provocerande rubrik, men inte desto mindre väldigt sann. Din hälsa är viktigare än allt annat – än barnen, än familjen, din partner – för utan din hälsa finns du inte heller för dem.
I en värld som kräver alltmer av oss är det inte konstigt att alla känner sig stressade. Vi stressar av alla möjliga anledningar; för att behaga andra, för att vi inte kan säga nej, för att få bekräftelse, känna någon form av värde. Men allt blir till bekostnad av vår egen hälsa.
Rädsla, stress, irritation, frustration och ilska är laddade känslor som vi oftast inte tar oss tid att försöka förstå vad de kommer ifrån och hur de påverkar kroppen och psyket eller hur vi ska ta hand om dem.
Något som är viktigt att reflektera över är att känslor manifesteras i våra organ. Enligt den kinesiska medicinen är de viktigaste organen hjärtat, levern, lungorna, mjälten och njurarna, samtliga är kopplade till sensoriska organ och känslor. Det finns naturligtvis massor att skriva om alla organ, jag har försökt välja ut det jag tyckte var viktigast för att få en helhetskänsla.
Levern
Levern är kroppens största körtel och kan kopplas till många känslor.
Stress, irritation, frustration, ilska.
Den har flera livsavgörande funktioner som t ex
- Producera galla vilken hjälper till att bryta ner maten.
- Rena blodet från avfall och kemiska produkter.
- Lagra energi och näring.
- Balansera hormoner som östrogen, progesteron samt stresshormoner.
Hjärtat
Känslor kopplade till hjärtat är hat, grymhet, otålighet samt glädje och lycka.
Hjärtat ansvarar för de andliga delarna av vårt psyke.
Det har flera livsavgörande funktioner som t ex.
- Pumpa syresatt blod till hela kroppen.
- Pumpa hormoner och andra vitala ämnen till olika delar av kroppen.
- Ta emot syrefattigt blod och syresätta det.
- Bibehålla blodtrycket.
Känslorna kopplade till hjärtat är glädje och lycka, och det är just när vi upplever dessa känslor som det gamla kinesiska talesättet säger att ”vårt hjärta är öppet”. Vi är till freds och trivs med vår omgivning, vi har utmaningar men de påverkar oss inte negativt. Vi flyter med livet och gör vårt bästa. Men när utmaningarna ses som problem och vi stressar genom livet kan det leda till två obalanser: brist på hjärtats yin- och yang-energi.
Hjärtat får sin yin- och yang-energi från njurarna som den har en viktig och nära relation med. Relationen mellan hjärtat och njurarna kan också ses som en viktig kommunikation mellan de körtlar som är kopplade till respektive organ, tallkottskörteln och binjurarna.
Hjärtat har också en kraftfull elektromagnetisk energi och producerar det största elektromagnetiska fältet av alla våra organ. Det är mer än hundra gånger starkare än det fält som genereras av hjärnan. De hjärnliknande cellerna i hjärtat gör det möjligt att fungera oberoende av hjärnan. Det kan ta till sig och lagra information på egen hand. Tack vare den ständiga kommunikationen med hjärnan och hjärtat betyder det att informationen om hur vi känslomässigt mår finns i hjärtats elektromagnetiska fält vilket påverkar hela kroppen.
Precis som hjärnan har även hjärtat en specifik rytmisk frekvens beroende på vilka känslor vi upplever. Denna kommunikation, dess kvalitet och förutsättningar är avgörande för vårt välmående, vår återhämtning och kroppens förmåga att läka sig själv.
Mjälten
Mjälten i kinesisk medicin avspeglar mag-tarmkanalen. Elementet är jorden som allt liv växer ifrån och det organ som vi får vår huvudsakliga energi ifrån. Mjälten har många funktioner som t ex
- Bryta ner maten.
- Döda oönskade mikroorganismer.
- Absorbera näring.
- Avlägsna avfall.
Att övertänka, överarbeta, överfokusera, eller kräva för mycket av sig själv mentalt, att gräva ner sig i studier eller grubblerier är alla beteenden som är kopplade till mjälte-, mage-, och bukspottkörtelnätverket. Det kan därmed försvaga vår förmåga att smälta maten vi äter.
Fyra tips på hur man kan få sin mjälte i optimal hälsa:
Avslappning: När du äter ska fokus vara på maten och sällskapet och inte på mobil, dator, TV, jobb eller studier.
Ät i måttliga mängder: Överätning ger en överansträngd mjälte och får inte tillräckligt med tid för att tömma magen inför nästa måltid. Det kan göra dig uppblåst och trött.
Tugga maten väl: Att tugga maten ordentligt minskar arbetsbelastningen för matsmältningen både för att saliven hjälper till och maten blir finfördelad. Mindre risk för överätning då det tar mer tid att äta och du hinner bli mätt på mindre mängd mat.
Undvik för kalla drycker: För mycket kalla drycker kan skada mjälten och det tar tid för kroppen att värma upp maten innan den smälts.
Lungor
Känslor kopplade till lungorna är sorg, oro och depression.
Lungor har många avgörande funktioner som t ex:
- Syresätta kroppen.
- Ventilera ut koldioxid.
- Kontrollerar qi och andning.
- Kontrollerar energikanaler och blodkärl(med hjärtat).
- Hjälper till med vätskebalansen.
- Kontrollerar hud, svettkörtlar och kroppshår.
Sorg och oro är känslor associerade med lungorna. Långvarig sorg kan påverka lungorna, det tydligaste tecknet är en svag röst.
Lungornas energi kommer främst från mjälte-, mage-, och bukspottkörtelnätverket och därför påverkar en passiv livsstil med för lite rörelse och för mycket kall mat lungorna negativt.
Njurarna
Känsla kopplad till njurarna är rädsla, ångest och irritation där den mest destruktiva känslan är rädsla. Ett uråldrigt kinesiskt talesätt säger: ”Rädsla skingrar qi”. Qi eller livsenergi behöver finnas i energikanalerna, vid plötslig och långvarig rädsla skingrar sig energin vilket påverkar fysiska organen och dess fysiologiska funktioner. Ett exempel är att när ett barn blir riktigt skrämt kan det kissa på sig.
De har många olika livsavgörande funktioner som t ex.
- Avlägsna avfallsprodukter från kroppen.
- Balansera vätskebalansen i kroppen.
- Frigöra hormoner som reglerar blodtrycket.
- Producera en aktiv form av D-vitamin som främjar starka, friska ben.
- Kontrollera produktionen av röda blodkroppar.
- Styra reproduktion, tillväxt och utveckling.
- Producera ryggmärg och kontrollera skelettet.
- Viktig för att ge stark livskraft.
Njurarna anses ha den ursprungliga yin och yang-energin som förser alla andra organ med just yin och yang-energi. Vanligtvis behöver de andra organens yin och yang-energi bli förbrukad för att njurens energi ska påverkas.
Hjärnan
Hjärnans primära uppgift och överlevnadsstrategi är att minimera hot och maximera belöning. Den är också mer känslig för hot än för belöning. Det innebär att om vi möter något som kan vara farligt kommer hjärnan att reagera 5 ggr starkare än om vi möter något som kan uppfattas som positivt. Detta har man nu sett att det även gäller sociala hot, för hjärnan är ett socialt hot en fråga om liv och död.
Hjärnan är också oerhört viktig för vårt immunförsvar. Det går fler signaler från tarmen till hjärnan än tvärt om, då inser man hur viktigt det är att vi tar hand om vårt matsmältningssystem och lär oss vad som stöttar alla bra processer vi behöver för att må riktigt bra.
Den fysiska och kemiska kopplingen mellan tarmen och hjärnan kallas gut-brain axis. Vagusnerven är en av de största nerverna som kopplar ihop din tarm och hjärnan och skickar signaler i båda riktningarna. De goda bakterierna i tarmfloran utgör ett försvarssystem, immunförsvaret, mot andra ämnen och har stor betydelse för förmågan att hålla sjukdomar borta. Det är få saker som är lika viktigt som en stark tarmflora för att vi ska må bra på lång sikt.
Den långvariga psykologiska stressen är förödande
Stress behöver inte alltid vara negativ och i korta perioder kan det göra att vi presterar på en högre nivå. Det är den långvariga negativa stressen som skördar allt fler offer.
Inom två relativt nya områden, psykoneuroimmunologi och psykoneuroendokrinologi, studerar man vårt beteende och hjärnans och hormonsystemets samspel med vårt immunsystem. Detta innebär att man tittar på hur känslor och upplevelser påverkar våra hormoner som i sin tur påverkar vårt immunsystem och vår hälsa som helhet.
Många vet att stress kan göra oss sjuka men vi tar det inte riktigt på allvar. Det ligger i vår kultur och i vårt samhälles struktur att du ska vara upptagen och ha ”många bollar i luften” samtidigt. Det sprider sig också till våra barn som blir överaktiverade av att ha en massa olika aktiviteter efter skolan, för det är så det ska vara. Risken är annars att de inte blir de där framgångsrika barnen som många vill visa upp jämte sina egna framgångsrika karriärer, bilar, båtar och resor.
Psykisk ohälsa växer i en alarmerande takt och med det antalet personer med diagnostiserad depression, och det sprider sig neråt i åldrarna. En miljon människor hämtade ut antidepressiva läkemedel under 2020 och inget tyder på att det minskar. Idag blir vi deprimerade pga en farligt stressig tillvaro och i samverkan med dåliga matvanor och sömnrutiner stimuleras och produceras inflammation.
Äter vi kost rik på socker, raffinerat mjöl och snabbmat, snacks och annan skräpmat ökar inflammationen i kroppen. Får vi inte heller i oss tillräckligt med antioxidanter som finns i grönsaker, frukt, bär och nötter m m, får kroppen svårt att hantera och neutralisera inflammationen.
Det fina med kroppen är att den är väldigt förlåtande, får den rätt förutsättningar gör den allt för att åter komma i balans. Det kan kännas lugnande att veta att på ett år byter vi ut nästan alla celler i vår kropp vilket innebär att du på ett år har en nästan helt ny kropp. Det är m a o mycket som går att förändra på så kort tid som ett år. Bestämmer man sig kommer känslan och tacksamheten från kroppen att kännas inifrån betydligt snabbare än så.
Body functions
Vad är nyckeln till att må bra på riktigt? Finns det en enskild indikator som kan hjälpa oss?
Efter att ha läst en massa böcker, gått kurser och drivit företag med inriktning holistisk hälsa så blir det bara tydligare och tydligare. Vi människor är komplexa varelser och mycket av de problem och åkommor vi har kan åtgärdas genom att se bortom symptomen och se till helheten. Symptom är kroppens sätt att tala om för oss om vi har en underliggande obalans.
Nästan alla våra sjukdomar kan i stort sett kategoriseras som antingen akuta eller kroniska. Akuta kan vara influensa eller benbrott som behandlas och man blir frisk relativt snabbt. Kroniska tillstånd utvecklas oftast under längre tid och är långvariga och kan förvärras med tiden om inte den bakomliggande orsaken förändras. Anledningen till många kroniska tillstånd är ofta dålig kost, för lite fysisk aktivitet, för mycket alkohol, rökning men också sociala, känslomässiga, miljömässiga och genetiska faktorer påverkar.
Doctor Diamantis skriver i sin bok ”Nyckeln till din hälsa” att i en välgjord studie för nästan 30 år sedan visade det sig att med hjälp av livsstilsförändringar som bl a innefattar meditation, kost, fysisk aktivitet och hantering av känslor kunde åderförkalkning minskas som tidigare setts som oåterkalleligt. Samma typ av livsstilsförändringar visade sig även kunna påverka vissa typer av cancer.
En viktig faktor i alla kroniska sjukdomar och tillstånd är stress. Stress är nära förknippat med både fysisk och mental ohälsa. Det är därför avgörande att vi förstår den negativa och destruktiva psykologiska stressen, vad den är, hur den manifesteras och hur den påverkar kroppen och vad konsekvenserna kan bli.
Din egen hälsa påverkas av din livsstil och din egen medvetenhet. Även alla dina organ.
Om vi tittar runt omkring oss idag så är det många i vår nära krets som har en massa olika åkommor; depression, olika hudbesvär, återkommande huvudvärk, utmattning, klimakteriebesvär, diffus smärtproblematik i rygg och leder m m.
Oavsett hur stora besvär man har och hur det påverkar ens dagliga liv är det oftast kopplat till vår livsstil. Stress i olika former är återkommande och oftast den största anledningen till ohälsa. Många vittnar om att den största möjligheten att komma till en lösning är att komma till insikt om hur undermedvetna beteendemönster bidrar till det fysiska och psykiska välmåendet.
Om vi börjar se oss själva som en helhet där vi påverkas av allt runt omkring oss, vad vi äter, hur vi rör oss och hur vi umgås med andra och ödmjukt börjar titta på våra egna underliggande mönster. Genom att försöka, som genom ett panorama, titta på hela sitt liv och känna efter vad som kändes, vad hände och hur man upplevde situationerna kan man komma närmare sanningen.
När vi förstår detta kan vi börja röra oss genom våra trauman och sluta fly från känslor som triggas i vår vardag. Då kan vi också hitta olika ledtrådar till varför våra beteendemönster ser ut som de gör och ta livet i egna händer och skapa förutsättningar för att kroppen ska kunna läka sig själv.
Det som ofta kanske beskrivs som ”att det kom från ingenstans och utan anledning”, ”det dök plötsligt upp”, ”finns ingenting jag kan göra åt det”, ”det är genetiskt” blir med mer öppna ögon och en höjd medvetenhet något man t o m kan göra något åt. Att det går att påverka ett från början kroniskt tillstånd genom att förändra sina egna dagliga val och rutiner. Att det sätt man tänker och agerar på påverkar ens stressnivåer och att maten man äter antingen främjar ens hälsa eller inte. Med tanke på att vår kropp förnyas nästan helt och hållet på cellnivå på ett år kan vi påverka gränslöst mycket mer än vi tror.
Det finns inget viktigare än din hälsa.
För många en provocerande rubrik, men inte desto mindre väldigt sann. Din hälsa är viktigare än allt annat – än barnen, än familjen, din partner – för utan din hälsa finns du inte heller för dem.
I en värld som kräver alltmer av oss är det inte konstigt att alla känner sig stressade. Vi stressar av alla möjliga anledningar; för att behaga andra, för att vi inte kan säga nej, för att få bekräftelse, känna någon form av värde. Men allt blir till bekostnad av vår egen hälsa.
Rädsla, stress, irritation, frustration och ilska är laddade känslor som vi oftast inte tar oss tid att försöka förstå vad de kommer ifrån och hur de påverkar kroppen och psyket eller hur vi ska ta hand om dem.
Något som är viktigt att reflektera över är att känslor manifesteras i våra organ. Enligt den kinesiska medicinen är de viktigaste organen hjärtat, levern, lungorna, mjälten och njurarna, samtliga är kopplade till sensoriska organ och känslor. Det finns naturligtvis massor att skriva om alla organ, jag har försökt välja ut det jag tyckte var viktigast för att få en helhetskänsla.
Levern
Levern är kroppens största körtel och kan kopplas till många känslor.
Stress, irritation, frustration, ilska.
Den har flera livsavgörande funktioner som t ex
- Producera galla vilken hjälper till att bryta ner maten.
- Rena blodet från avfall och kemiska produkter.
- Lagra energi och näring.
- Balansera hormoner som östrogen, progesteron samt stresshormoner.
Hjärtat
Känslor kopplade till hjärtat är hat, grymhet, otålighet samt glädje och lycka.
Hjärtat ansvarar för de andliga delarna av vårt psyke.
Det har flera livsavgörande funktioner som t ex.
- Pumpa syresatt blod till hela kroppen.
- Pumpa hormoner och andra vitala ämnen till olika delar av kroppen.
- Ta emot syrefattigt blod och syresätta det.
- Bibehålla blodtrycket.
Känslorna kopplade till hjärtat är glädje och lycka, och det är just när vi upplever dessa känslor som det gamla kinesiska talesättet säger att ”vårt hjärta är öppet”. Vi är till freds och trivs med vår omgivning, vi har utmaningar men de påverkar oss inte negativt. Vi flyter med livet och gör vårt bästa. Men när utmaningarna ses som problem och vi stressar genom livet kan det leda till två obalanser: brist på hjärtats yin- och yang-energi.
Hjärtat får sin yin- och yang-energi från njurarna som den har en viktig och nära relation med. Relationen mellan hjärtat och njurarna kan också ses som en viktig kommunikation mellan de körtlar som är kopplade till respektive organ, tallkottskörteln och binjurarna.
Hjärtat har också en kraftfull elektromagnetisk energi och producerar det största elektromagnetiska fältet av alla våra organ. Det är mer än hundra gånger starkare än det fält som genereras av hjärnan. De hjärnliknande cellerna i hjärtat gör det möjligt att fungera oberoende av hjärnan. Det kan ta till sig och lagra information på egen hand. Tack vare den ständiga kommunikationen med hjärnan och hjärtat betyder det att informationen om hur vi känslomässigt mår finns i hjärtats elektromagnetiska fält vilket påverkar hela kroppen.
Precis som hjärnan har även hjärtat en specifik rytmisk frekvens beroende på vilka känslor vi upplever. Denna kommunikation, dess kvalitet och förutsättningar är avgörande för vårt välmående, vår återhämtning och kroppens förmåga att läka sig själv.
Mjälten
Mjälten i kinesisk medicin avspeglar mag-tarmkanalen. Elementet är jorden som allt liv växer ifrån och det organ som vi får vår huvudsakliga energi ifrån. Mjälten har många funktioner som t ex
- Bryta ner maten.
- Döda oönskade mikroorganismer.
- Absorbera näring.
- Avlägsna avfall.
Att övertänka, överarbeta, överfokusera, eller kräva för mycket av sig själv mentalt, att gräva ner sig i studier eller grubblerier är alla beteenden som är kopplade till mjälte-, mage-, och bukspottkörtelnätverket. Det kan därmed försvaga vår förmåga att smälta maten vi äter.
Fyra tips på hur man kan få sin mjälte i optimal hälsa:
Avslappning: När du äter ska fokus vara på maten och sällskapet och inte på mobil, dator, TV, jobb eller studier.
Ät i måttliga mängder: Överätning ger en överansträngd mjälte och får inte tillräckligt med tid för att tömma magen inför nästa måltid. Det kan göra dig uppblåst och trött.
Tugga maten väl: Att tugga maten ordentligt minskar arbetsbelastningen för matsmältningen både för att saliven hjälper till och maten blir finfördelad. Mindre risk för överätning då det tar mer tid att äta och du hinner bli mätt på mindre mängd mat.
Undvik för kalla drycker: För mycket kalla drycker kan skada mjälten och det tar tid för kroppen att värma upp maten innan den smälts.
Lungor
Känslor kopplade till lungorna är sorg, oro och depression.
Lungor har många avgörande funktioner som t ex:
- Syresätta kroppen.
- Ventilera ut koldioxid.
- Kontrollerar qi och andning.
- Kontrollerar energikanaler och blodkärl(med hjärtat).
- Hjälper till med vätskebalansen.
- Kontrollerar hud, svettkörtlar och kroppshår.
Sorg och oro är känslor associerade med lungorna. Långvarig sorg kan påverka lungorna, det tydligaste tecknet är en svag röst.
Lungornas energi kommer främst från mjälte-, mage-, och bukspottkörtelnätverket och därför påverkar en passiv livsstil med för lite rörelse och för mycket kall mat lungorna negativt.
Njurarna
Känsla kopplad till njurarna är rädsla, ångest och irritation där den mest destruktiva känslan är rädsla. Ett uråldrigt kinesiskt talesätt säger: ”Rädsla skingrar qi”. Qi eller livsenergi behöver finnas i energikanalerna, vid plötslig och långvarig rädsla skingrar sig energin vilket påverkar fysiska organen och dess fysiologiska funktioner. Ett exempel är att när ett barn blir riktigt skrämt kan det kissa på sig.
De har många olika livsavgörande funktioner som t ex.
- Avlägsna avfallsprodukter från kroppen.
- Balansera vätskebalansen i kroppen.
- Frigöra hormoner som reglerar blodtrycket.
- Producera en aktiv form av D-vitamin som främjar starka, friska ben.
- Kontrollera produktionen av röda blodkroppar.
- Styra reproduktion, tillväxt och utveckling.
- Producera ryggmärg och kontrollera skelettet.
- Viktig för att ge stark livskraft.
Njurarna anses ha den ursprungliga yin och yang-energin som förser alla andra organ med just yin och yang-energi. Vanligtvis behöver de andra organens yin och yang-energi bli förbrukad för att njurens energi ska påverkas.
Hjärnan
Hjärnans primära uppgift och överlevnadsstrategi är att minimera hot och maximera belöning. Den är också mer känslig för hot än för belöning. Det innebär att om vi möter något som kan vara farligt kommer hjärnan att reagera 5 ggr starkare än om vi möter något som kan uppfattas som positivt. Detta har man nu sett att det även gäller sociala hot, för hjärnan är ett socialt hot en fråga om liv och död.
Hjärnan är också oerhört viktig för vårt immunförsvar. Det går fler signaler från tarmen till hjärnan än tvärt om, då inser man hur viktigt det är att vi tar hand om vårt matsmältningssystem och lär oss vad som stöttar alla bra processer vi behöver för att må riktigt bra.
Den fysiska och kemiska kopplingen mellan tarmen och hjärnan kallas gut-brain axis. Vagusnerven är en av de största nerverna som kopplar ihop din tarm och hjärnan och skickar signaler i båda riktningarna. De goda bakterierna i tarmfloran utgör ett försvarssystem, immunförsvaret, mot andra ämnen och har stor betydelse för förmågan att hålla sjukdomar borta. Det är få saker som är lika viktigt som en stark tarmflora för att vi ska må bra på lång sikt.
Den långvariga psykologiska stressen är förödande
Stress behöver inte alltid vara negativ och i korta perioder kan det göra att vi presterar på en högre nivå. Det är den långvariga negativa stressen som skördar allt fler offer.
Inom två relativt nya områden, psykoneuroimmunologi och psykoneuroendokrinologi, studerar man vårt beteende och hjärnans och hormonsystemets samspel med vårt immunsystem. Detta innebär att man tittar på hur känslor och upplevelser påverkar våra hormoner som i sin tur påverkar vårt immunsystem och vår hälsa som helhet.
Många vet att stress kan göra oss sjuka men vi tar det inte riktigt på allvar. Det ligger i vår kultur och i vårt samhälles struktur att du ska vara upptagen och ha ”många bollar i luften” samtidigt. Det sprider sig också till våra barn som blir överaktiverade av att ha en massa olika aktiviteter efter skolan, för det är så det ska vara. Risken är annars att de inte blir de där framgångsrika barnen som många vill visa upp jämte sina egna framgångsrika karriärer, bilar, båtar och resor.
Psykisk ohälsa växer i en alarmerande takt och med det antalet personer med diagnostiserad depression, och det sprider sig neråt i åldrarna. En miljon människor hämtade ut antidepressiva läkemedel under 2020 och inget tyder på att det minskar. Idag blir vi deprimerade pga en farligt stressig tillvaro och i samverkan med dåliga matvanor och sömnrutiner stimuleras och produceras inflammation.
Äter vi kost rik på socker, raffinerat mjöl och snabbmat, snacks och annan skräpmat ökar inflammationen i kroppen. Får vi inte heller i oss tillräckligt med antioxidanter som finns i grönsaker, frukt, bär och nötter m m, får kroppen svårt att hantera och neutralisera inflammationen.
Det fina med kroppen är att den är väldigt förlåtande, får den rätt förutsättningar gör den allt för att åter komma i balans. Det kan kännas lugnande att veta att på ett år byter vi ut nästan alla celler i vår kropp vilket innebär att du på ett år har en nästan helt ny kropp. Det är m a o mycket som går att förändra på så kort tid som ett år. Bestämmer man sig kommer känslan och tacksamheten från kroppen att kännas inifrån betydligt snabbare än så.
Det handlar inte bara om framtiden och något ouppnåeligt långt bort utan du kan börja resan redan nu på en gång. Hjärnan kan inte skilja på om du skrattar på låtsas eller på riktigt. Det innebär att genom att medvetet bete oss så som vi önskar vara spontant – det kan vara glada, positiva, harmoniska, lyckliga m m tror hjärnan på det. Vi kan m a o visualisera oss själva uppleva en känsla eller ett tillstånd, vilket gör att hjärnan uppfattar det som verkligt då den inte kan skilja på om känslan kommer från upplevelse eller en tanke. På det här sättet kan vi förändra hela vårt interna landskap, vi förändrar medvetet vår biologi genom tankens kraft. Från att ha varit styrda av det förflutna till att skifta över till framtiden där alla möjligheter finns. Detta kan dock bara ske om man kan stressa av och komma ner i lugn-och-ro systemet som jag nämnde tidigare. Det är efter andningsövningarna, yogan eller meditationen som vi skapat förutsättningar för förändring och nya tankebanor. Då är kroppen och knoppen öppen och redo för att ta emot och ge.
Frågor du kan ställa dig själv
Frågorna nedan är inga rätt eller fel-frågor, det är frågor du kan ställa dig själv för att bli medveten om var du befinner dig just nu. Du har alla svaren inom dig och är på din resa. Du vet om du behöver göra någon förändring i hur du lever, hur du rör dig och hur du vill utvecklas.
Det kan vara bra att börja med att kartlägga sin stress: Oavsett vilka svar du har på frågorna ovan eller vad det väcker i dig så har du satt igång en process både medvetet och omedvetet. Skriv ner dina tankar. Det är viktigt att gå från att bara tänka till att göra, skriva och se det du har skrivit. Då använder man båda ”hjärnhalvorna” både den högra kreativa och den vänstra mer logiska delen vilket ger dig större chans att sätta igång en den förändring du vill ha.
- Vad är det som stressar dig mest?
- Hur upplever du stressen mentalt? (Blir du arg, frustrerad, irriterad på dig själv eller andra?)
- Hur upplever du stressen fysiskt? (rusande hjärta, ont i huvudet, ont i magen, torr i munnen?)
- Vad skulle du vilja förändra i förhållande till det du upplever stressigt, pressande?
- Hur ofta vaknar du och känner att du inte har sovit tillräckligt och fortfarande känner dig trött?
- Hur ofta vaknar du mitt i natten mellan ca 02.00-04.00 och har svårt att somna om?
- Går du ofta och lägger dig senare än 22.30?
Oavsett vilka svar du har på frågorna ovan eller vad det väcker i dig så har du satt igång en process både medvetet och omedvetet. Skriv ner dina tankar. Det är viktigt att gå från att bara tänka till att göra, skriva och se det du har skrivit. Då använder man båda ”hjärnhalvorna” både den högra kreativa och den vänstra mer logiska delen vilket ger dig större chans att sätta igång en den förändring du vill ha.
Frågor du kan ställa dig själv
Frågorna nedan är inga rätt eller fel-frågor, det är frågor du kan ställa dig själv för att bli medveten om var du befinner dig just nu. Du har alla svaren inom dig och är på din resa. Du vet om du behöver göra någon förändring i hur du lever, hur du rör dig och hur du vill utvecklas.
Det kan vara bra att börja med att kartlägga sin stress:
- Vad är det som stressar dig mest?
- Hur upplever du stressen mentalt? (Blir du arg, frustrerad, irriterad på dig själv eller andra?)
- Hur upplever du stressen fysiskt? (rusande hjärta, ont i huvudet, ont i magen, torr i munnen?)
- Vad skulle du vilja förändra i förhållande till det du upplever stressigt, pressande?
- Hur ofta vaknar du och känner att du inte har sovit tillräckligt och fortfarande känner dig trött?
- Hur ofta vaknar du mitt i natten mellan ca 02.00-04.00 och har svårt att somna om?
- Går du ofta och lägger dig senare än 22.30?
Oavsett vilka svar du har på frågorna ovan eller vad det väcker i dig så har du satt igång en process både medvetet och omedvetet. Skriv ner dina tankar. Det är viktigt att gå från att bara tänka till att göra, skriva och se det du har skrivit. Då använder man båda ”hjärnhalvorna” både den högra kreativa och den vänstra mer logiska delen vilket ger dig större chans att sätta igång en den förändring du vill ha.
Hur kommer jag igång?
Frågorna ovan har antagligen givit dig några ledtrådar till vad du skulle vilja göra, förändra eller utveckla. Det kan också ta lite tid och du kan behöva befästa för dig själv att du menar allvar med att göra bra saker för dig själv.
Mitt bästa tips att börja en positiv förändringsresa är att sätta en morgonrutin som gör att din dag börjar bra varje dag.
Ta förändringar ett steg i taget och känn efter hur det känns för dig och vilka reaktioner du får inifrån. Känns det bra och du känner dig redo, ta ett steg till!
Förslag på morgonrutin
Gå upp 30 min tidigare än du brukar, förbered på kvällen med att ta fram citron, honung och en tekopp.
Koka vatten och häll upp, häll på lite kallt vatten innan du tillsätter honung och citron.
Rulla ut en yogamatta (eller sätt dig på en mjuk matta) helst där du kan få några strålar av morgonljuset på kroppen. (att få morgonljuset på sig balanserar och harmoniserar våra kroppar).
Gör några mjuka, igångsättande övningar för ryggen och som balanserar kroppen t ex Katten & Kon och Diagonala rygglyft. Läs utförande nedan.
Andningsövningar
Om du vill läsa mer om andning och dess betydelse för vår hälsa har jag skrivit en blogg om det mest övergripande. Där finns också fler andningsövningar som kan vara bra att växla med och en genomgång vad som menas med bukandning kontra bröstandning.
https://redesignyourreality.se/vad-gor-vi-25-000-ggr-dygn-och-hur-paverkar-det-ditt-valmaende/
Box-andning – enligt en berömd klinik i USA kan denna teknik lindra stress och minska symptom som ångest, depression, panikattacker och posttraumatisk stress.
Sitt eller ligg bekvämt. Använd bukandning i övningen.
Andas in i 4 sekunder
Håll andan i 4 sekunder
Andas ut i 4 sekunder
Håll andan i 4 sekunder.
Meditation
Mitt bästa tips på meditation som nästan alltid fungerar för mig är att börja med andningsövning enligt ovan och sedan fortsätta med att fokusera på andningen och ha slutna ögon.
Så snart du upptäcker att du börjar segla iväg med olika tankar, titta på tanken och låt den långsamt glida iväg som ett vackert moln på himlen och återgå till att fokusera på andningen. Börja med några minuter och öka sedan tiden successivt.
För mig är ca 15-20 min optimalt men det är olika för alla, hitta din optimala tid.
Jag sätter oftast klocka på mobilen för att vara säker på tiden vilket är viktigt för mig.
Det bästa är känslan efteråt, när jag öppnar ögonen efter meditation känns allt så mycket skarpare i konturen, färgerna är klarare och sinnet känns öppet och lugnt. En väldigt behaglig, harmonisk känsla infinner sig i hela kroppen. Det känns som om kroppen och hela ditt system tackar dig för tiden och det fokus den fick.
Yoga/energiövningar
I den utbildning jag gick för många år sedan, Holistic Lifestyle Coach steg 1 och steg 2, fick vi en genomgång av olika övningar att använda beroende på var din stress, smärta eller tillkortakommanden satt.
Tanken med dessa övningar är att de ska GE kroppen energi, working-in, i motsats till working-out när du medvetet anstränger kroppen och bygger upp styrka, snabbhet och/eller explosivitet vilket TAR energi. Dessa övningar var min räddning när jag hade en period av återhämtning från utbrändhet.
Det viktiga med dessa övningar är att de ska gå långsamt, du ska inte bli andfådd. Helst försöka hålla tempot på övningen som din egen långsamma andning.
Jag kommer i ett senare inlägg gå igenom några övningar per område i kroppen men här väljer jag att prata om de två energiövningar som jag har haft mest nytta av nästan varje dag.
Övning 1
Katten & Kon
Ställ dig på alla fyra med knän under höfterna och händerna under axlarna.
Börja med att krumma ryggen uppåt(som en katt som skjuter rygg), det ska kännas som om du drar in svanskotan och pressar upp ryggen mellan skulderbladen. Pressa så lång du kan medan du andas ut.
Nästa steg är att du sänker ryggen och lyfter upp huvudet, svanka så mycket du kan utan att pressa för hårt och andas samtidigt in. Sedan växlar du i andningstempo mellan dessa båda lägen. Gör minst 10 st omgångar. Du kommer känna att värmen i kroppen stiger och att du känner dig mjukare i ryggen.
Fantastisk övning på morgonen när man ofta kan vara lite stel, tar bara några minuter.
Övning 2
Diagonala rygglyft stående på alla fyra
Ställ dig på alla fyra med knän under höfterna och händerna under axlarna.
Säkra din position genom att ljuda ett starkt S, då känner du hur din nedre magmuskulatur spänns. Håll den spänningen mjukt och lyft försiktigt höger hand och vänster knä några millimeter. Håll några sekunder. Gör sedan detsamma med den andra diagonalen.
När du känner dig trygg och stabil lyfter du långsamt på samma sätt men sträcker ut både ben och arm och repeterar långsamt rörelsen i 10 omgångar. Om det känns lite vingligt i början så är det ingen fara, kroppen anpassar sig och hittar rätt programvara för att balansera ganska snabbt om man bara fortsätter att göra övningen.
Den här övningen balanserar kroppen i alla led och masserar hela ryggen ytterligare. Perfekt övning att göra efter Katten & Kon.
Önskar dig ett varmt lycka till!
Hur kommer jag igång?
Frågorna ovan har antagligen givit dig några ledtrådar till vad du skulle vilja göra, förändra eller utveckla. Det kan också ta lite tid och du kan behöva befästa för dig själv att du menar allvar med att göra bra saker för dig själv.
Mitt bästa tips att börja en positiv förändringsresa är att sätta en morgonrutin som gör att din dag börjar bra varje dag.
Ta förändringar ett steg i taget och känn efter hur det känns för dig och vilka reaktioner du får inifrån. Känns det bra och du känner dig redo, ta ett steg till!
Förslag på morgonrutin
Gå upp 30 min tidigare än du brukar, förbered på kvällen med att ta fram citron, honung och en tekopp.
Koka vatten och häll upp, häll på lite kallt vatten innan du tillsätter honung och citron.
Rulla ut en yogamatta (eller sätt dig på en mjuk matta) helst där du kan få några strålar av morgonljuset på kroppen. (att få morgonljuset på sig balanserar och harmoniserar våra kroppar).
Gör några mjuka, igångsättande övningar för ryggen och som balanserar kroppen t ex Katten & Kon och Diagonala rygglyft. Läs utförande nedan.
Andningsövningar
Om du vill läsa mer om andning och dess betydelse för vår hälsa har jag skrivit en blogg om det mest övergripande. Där finns också fler andningsövningar som kan vara bra att växla med och en genomgång vad som menas med bukandning kontra bröstandning.
https://redesignyourreality.se/vad-gor-vi-25-000-ggr-dygn-och-hur-paverkar-det-ditt-valmaende/
Box-andning – enligt en berömd klinik i USA kan denna teknik lindra stress och minska symptom som ångest, depression, panikattacker och posttraumatisk stress.
Sitt eller ligg bekvämt. Använd bukandning i övningen.
Andas in i 4 sekunder
Håll andan i 4 sekunder
Andas ut i 4 sekunder
Håll andan i 4 sekunder.
Meditation
Mitt bästa tips på meditation som nästan alltid fungerar för mig är att börja med andningsövning enligt ovan och sedan fortsätta med att fokusera på andningen och ha slutna ögon.
Så snart du upptäcker att du börjar segla iväg med olika tankar, titta på tanken och låt den långsamt glida iväg som ett vackert moln på himlen och återgå till att fokusera på andningen. Börja med några minuter och öka sedan tiden successivt.
För mig är ca 15-20 min optimalt men det är olika för alla, hitta din optimala tid.
Jag sätter oftast klocka på mobilen för att vara säker på tiden vilket är viktigt för mig.
Det bästa är känslan efteråt, när jag öppnar ögonen efter meditation känns allt så mycket skarpare i konturen, färgerna är klarare och sinnet känns öppet och lugnt. En väldigt behaglig, harmonisk känsla infinner sig i hela kroppen. Det känns som om kroppen och hela ditt system tackar dig för tiden och det fokus den fick.
Yoga/energiövningar
I den utbildning jag gick för många år sedan, Holistic Lifestyle Coach steg 1 och steg 2, fick vi en genomgång av olika övningar att använda beroende på var din stress, smärta eller tillkortakommanden satt.
Tanken med dessa övningar är att de ska GE kroppen energi, working-in, i motsats till working-out när du medvetet anstränger kroppen och bygger upp styrka, snabbhet och/eller explosivitet vilket TAR energi. Dessa övningar var min räddning när jag hade en period av återhämtning från utbrändhet.
Det viktiga med dessa övningar är att de ska gå långsamt, du ska inte bli andfådd. Helst försöka hålla tempot på övningen som din egen långsamma andning.
Jag kommer i ett senare inlägg gå igenom några övningar per område i kroppen men här väljer jag att prata om de två energiövningar som jag har haft mest nytta av nästan varje dag.
Övning 1
Katten & Kon
Ställ dig på alla fyra med knän under höfterna och händerna under axlarna.
Börja med att krumma ryggen uppåt(som en katt som skjuter rygg), det ska kännas som om du drar in svanskotan och pressar upp ryggen mellan skulderbladen. Pressa så lång du kan medan du andas ut.
Nästa steg är att du sänker ryggen och lyfter upp huvudet, svanka så mycket du kan utan att pressa för hårt och andas samtidigt in. Sedan växlar du i andningstempo mellan dessa båda lägen. Gör minst 10 st omgångar. Du kommer känna att värmen i kroppen stiger och att du känner dig mjukare i ryggen.
Fantastisk övning på morgonen när man ofta kan vara lite stel, tar bara några minuter.
Övning 2
Diagonala rygglyft stående på alla fyra
Ställ dig på alla fyra med knän under höfterna och händerna under axlarna.
Säkra din position genom att ljuda ett starkt S, då känner du hur din nedre magmuskulatur spänns. Håll den spänningen mjukt och lyft försiktigt höger hand och vänster knä några millimeter. Håll några sekunder. Gör sedan detsamma med den andra diagonalen.
När du känner dig trygg och stabil lyfter du långsamt på samma sätt men sträcker ut både ben och arm och repeterar långsamt rörelsen i 10 omgångar. Om det känns lite vingligt i början så är det ingen fara, kroppen anpassar sig och hittar rätt programvara för att balansera ganska snabbt om man bara fortsätter att göra övningen.
Den här övningen balanserar kroppen i alla led och masserar hela ryggen ytterligare. Perfekt övning att göra efter Katten & Kon.
Önskar dig ett varmt lycka till!
Lästips
Bruce Lipton, Biology of Belief
Doctor Diamantis, Nyckeln till din hälsa
Paul Chek, Eat, Move and Be Healthy
Anders Hansen, böckerna ”Skärmhjärnan” och ”Hjärnstark”
David Rock, boken ”Hjärnan på jobbet”
Anna Tebelius Bodin, ”Vad varje pedagog bör veta”, ”Den analoga hjärnan i den digitala tillvaron”
Katarina Gospic, ”Den sociala hjärnan”
Food Pharmacy, https://foodpharmacy.se
Paleoteket, https://paleoteket.se
Lästips
Bruce Lipton, Biology of Belief
Doctor Diamantis, Nyckeln till din hälsa
Paul Chek, Eat, Move and Be Healthy
Anders Hansen, böckerna ”Skärmhjärnan” och ”Hjärnstark”
David Rock, boken ”Hjärnan på jobbet”
Anna Tebelius Bodin, ”Vad varje pedagog bör veta”, ”Den analoga hjärnan i den digitala tillvaron”
Katarina Gospic, ”Den sociala hjärnan”
Food Pharmacy, https://foodpharmacy.se
Paleoteket, https://paleoteket.se